It's always left!

En hel del att gå igenom igen, så hållin i hattarna. Orkar inte gå in på detaljer gällande jullovet. Ganska standard rakt igenom.

Kom hela vägen tillbaka till Cranfield utan problem efter jul. Man kan lugnt säga att man var skeptisk efter ruljansen före jul. Var lätt nojig mellan Milton Keynes och Cranfield dock. Tog en taxi, som kördes av en indier, som aldrig hört om vinterdäck och frös så han skakade i -5, iförd dunrock.

De därpå följande två veckorna togs upp av en av de bättre kurserna så här långt. Management med en halvliten, skallig britt som vagt liknade och betedde sig som John Cleese. Definitivt den roligaste kursen. Komplett med ett utförande av Nigerias nationalsång, ett av O Sole Mio, samt luftgitarrsolon av föreläsarna till We Will Rock You då sista föreläsningen tog slut.

Kollade läget i Oxford andra veckoslutet efter nyår - 13-14.1 . I vissa delar av stan är det som att åka tillbaka till viktorianska England, om det inte vore för en bil här och en cykel där. Tog en sväng till Christ Church och såg matsalen de använt i Harry Potter. Den är mindre än den ser ut att vara och de där flygande ljusen är humbug.
Hittade även tre svenskor och den minsta, mest feminina fransmannen genom historien någonsin. Skulle agera wingman för en av spanjorerna och fixade biffen ganska långt, men det gick inte riktigt helt enligt planerna eftersom han var för mesig.

Det därpå följande veckoslutet - 19-21.1 - spenderades i Nottingham. Storbritanniens mest våldsamma stad har jag hört. Det var en hel del lugnare än Prisses kön under en sommarfullmåne dock. Inte ens ett "oi!" fick man. Deprimerande ställe, så det är helt förståeligt att folk är bittra på livet. En del betalade också för vandrarhemmet även om de inte sov en enda natt där. HIMYMs5e4-less. Så kan det gå ibland. Diggar du milkshakes så ta dig till Cookie Shake på Parliament Street, om jag inte missminner mig. De gör milkshakes/smoothies av typ vilken ingrediens som helst.


Senaste veckoslut - 29-31.1 - var det åter London som kallade. Hoppade 5 pers (4+1) in i Sabinas Fiat och kryssade ner. Sabina bodde hemma hos morsan sin med sin kompis, Myf, - eller Milf, som Javi trodde att hon hette - från Oz. Vandrarhemmet var lite speciellt. Sov i ett rum för 9 pers där alla sängar var trippelhögsängar. Tommy sov i ett annat rum, men resten av oss fick varsin top bunk. Kröp i det skedet fram att Nacho är lätt höjdrädd. Det känns fel. Killen är luftfartsingenjör och rädd för höjder. Det är lite som att vara konstvetare och färgblind. Klockan var redan en hel del vid det här laget, så vi tog oss ut på stan. Slutade med att vi tog oss till en Pub någonstans en god bit väster om Hyde Park. Var inte något genidrag direkt. Stället stängde efter en timme och vi hittade inga bra ställen i kvarteren. Såg dock BBC studion Top Gear jobbar från, samt övergångsstället där Clarkson blev svängd sittandes i världens minsta bil. Intresseklubben bör anteckna.

Lördagen gick åt till National History Museum - 'scuse me, ma'am, but where do you keep the huge, scaly, fuck-off monsters? Frågade vi då vi sökte dinosaurierna. Såg bara sauropoden i aulan dock. Kön in till utställningen skrämde oss mer än dinosaurierna - och Camden Town. Är du hippie, eller dylikt dito, och besöker London ska du åka till Camden. Lördag kväll offrades till Ministry of Sound...igen. For sent...igen. Pro tip: lek inte med glowsticks i taxin. De går sönder och luktar as. Om du ändå leker med glowsticks i taxin, de går sönder och luktar as; öppna fönstren och berätta högt och ljudligt att du lade av en stinkare med hang time.

MoS kändes inte längre som en lysande idé på söndagen, då vi måste checka ut klockan 10. Detta efter att ha kommit tillbaka 3 timmar tidigare. Kombinationen gratis morgonmål och £10 pant för nyckelkorten, som endast återfås om man checkar ut i tid, funkar dock. Tog oss till Sabinas och hade typ den första skapliga dagen efter dagen morgonen på hela utbytesåret. Humorn på "topp" och sprudlande energi...som sig bör. Roligaste, skämtmässigt, dagen på länge.

Extreme Weather Warning

Jees. Tillbaka i fädernelandet över jullovet. Om än knappt. Tentveckan och således även terminen tog slut torsdag 17.12, så flyget var bokat till dagen efter. Ta tåget ner till London, sova på vandrarhem precis brevid Paddington, tåg ut till fältet. Enkelt tycker man, men icke. Vädergudarna beslöt sig för att bjuda på finskt novemberväder. Snöyra, kom kanske 5cm över natten, och kring 0 grader. England i kaos och panik. Gatwick hade flera landningsbanor stängda tills ganska sent på morgonen, Luton var ännu värre. Till all lycka var Heathrow mer eller mindre opåverkat. Vissa flyg var bara lite försenat. Mitt var uppskjutet med ungefär en timme. Ingen panik där heller tycker man, men lägger man till köer, lämmeltåg, folk utan bondförnuft - det vill säga kvantfysiker som gömt allt de vill se i säkerhetskontrollen längst under i handbagaget, inte gräver fram det förrän de är på vippen att skyffla lådan genom röntgenmaskinen och sedan spenderar ett antal minuter på att gräva ner skiten i väskan igen - och faktum att man borde hinna byta flyg i Oslo så har man sig en liten skalpskrapare på gång. Hann sist och slutligen med flyget från Gardemoen, men rinkan gjorde det inte. Julklapparna är med andra ord ute och kollar på världen lite nu. Har inte heller alltför mycket rena kläder. En byrålåda full med gamla bögisar fulla med hål nog. Nåja, det är inte jag som får traumor av det.

Tiden efter senaste inlägget och fram till ovanvarande stycke gick ganska långt åt till tentläsning och försök därtill. Hittade även en playstation 2:a, en plastjulgran och ett dragspel av alla ohelga instrument på vinden. PS2:an och julgranen gav en hel del underhållning. Dragspelet närmast mardrömmar om dansbandsmusik.

I övrigt börjar saker falla på sin plats. Lär bli helt...snärtigt att åka tillbaka ^^

MoS

Underligt hur man får tiden att gå, fast det inte finns överdrivet mycket att göra här i byn. Händelseförloppet sen Guy Fawkes' - remember, remember the fifth of November - har varit relativt långt det samma. Mitt i veckan iaf. Skola, fotboll, volley, international dinners och till studentpuben på fredagar verkar vara ganska satt i sten vid det här laget. Tack och lov är veckosluten lite omväxlande ändå :P

Ett par lugnare veckoslut i Milton Keynes var något av en uppvärmning för förra veckoslutet. När spanjorerna åkte till Dublin - på en torsdag, vilket inte gick ihop med vår läsordning - åkte George, Nacho och jag ner till London med Sabina. Visade sig att Sabinas morsa fått nys om att vi tre skulle vara i stan över veckoslutet och bo på vandrarhem ute i Greenwich - vadå långt borta, tar bara nästan lika länge att komma in till centrum som tåget från Milton Keynes - tack vare att en del människor är lite mañana med att bestämma sig. Prompt lär hon ha börjat kocka och fixat så hon kunde hänga hos sitt ex över veckoslutet. Så när vi visar oss på trappan blir vi uppskyfflade på vinden av en bastant äldre polska, beordrade att sova där och att äta upp hennes mat. Ganska bra arrangemang, från vår synvinkel iaf, i och med att hela sjacket nu var i samma hus, istället för cirka hälften och hälften i olika ändar av stan. Maten var helt intressant också. Blandning mellan irakiskt och polskt.

Fredag - på pub relativt nära huset tills stället stängde. Mulled Wine glöggrundan till ära.

Lördag - Vakna sent, yra iväg till British Museum, kolla på random grejer. Tog halva dagen. Power nap på loftet, träffa Sabinas kompis Pippa - vilket tydligen är ett helt acceptabelt smeknamn för Philippa, det betyder ju ändå bara skumma saker på svenska och grekiska - och fixa iväg sig till Ministry of Sound. MoS är otvivelaktigt ett av de bättre ställena någonsin. Inte ens överdrivet dyrt att komma in. £6 inträde och £2 narikka före midnatt, £10 inträde efter. Packat med folk, knappt några britter med stereotypt kasst utseende alls. Fyra olika salar, alla med egen DJ. Flängde runt till höger och vänster där tills ungefär 5 på morgonen. I det här skedet tyckte Nacho att vi skulle gå tillbaka till Sabinas. Tog en stund att övertyga honom om att han nog inte vill göra det. Misstänker att han inte var helt övertygad förrän det visade sig att taxituren tog uppemot en halvtimme...utan trafik. Turligt nog var det en svart, inte enbart för att chauffören var från Karibien, taxi med på förhand bestämd taxa, för vi hade inte tillräckligt kontanter och åkte på sightseeing genom Portobello Market mitt i natten. Klockan var väl typ 6 på morgonen när vi väl var tillbaka. Alla utom personer invanda med studielivet i Åbo tyckte att det var helt otroligt hur vi kunde ha varit ute och festat så länge. Misstänker att de trodde att jag drar historier för dem när jag berättade om hur det går till på årsfestveckoslut.

Söndag – Slappase med lite shopping längs Oxford och Regent Street. Skulle ha blivit mer shoppas om vi inte hade gått in i Hamley's. Vi skulle bara söka efter björnar åt Nacho, men det slutade med att vi blev utslängda då ställte stängde. Jelly Bellies från andra våningen rekommenderas, även om de är ”något” dyra för £2/100g.

Pro tip: För lite längre gulejer i London lönar det sig att skaffa ett Oyster Card. Lite som ett busskort för tunnelbanan. Billigare att åka – kring £1 istället för £4 för en enkel - och man behöver inte köpa en biljettjävel varje gång.

Jo att

EDIT: Bloggers förhandsgranskning ljuger för mig, därför blir det lite bild- och bildtextslalom. Orkar inte fixa.

Kamera. Fixad. Tog bara två månader. Lär börja dyka upp bilder anefter som de tas. Tills vidare har jag bara bilder inifrån huset. Säkert kommer de till nytta också.

Höstlovet var något av ett misslyckande. Blidde ingen resa till Liverpool. Bulgaren hade problem med sin KELA-stödsmotsvarighet och hade således inte råd, sedan backade ena spanjoren ur för att han tyckte att det var för dyrt och efter det började dominobrickorna vippa.

Bjud inte hem medelhavsfolk kring mattider utan att påpeka att du inte har tänkt bjuda dem på mat. På grund av ovanstående dominoeffekt spelades det Wii in unserem Lebensraum (Living room, fniss) en eftermiddag. Blev ett jävla tjattras när det kom fram att jag bara hade chips och dylikt och ingen mat. Snygg liten kulturkrock där. Dagarna efter var köksfest på
köksfest och lite Guy Fawkes, blandat med mat typisk för våra respektive länder.

Annars inget nytt från västfronten. Ingen gillar salmiak. Skumt sjack.


Lebensraum ^

<- Kök

Mitt rum ->

But wait...there's more










<- Men inte så mycket






Otroligt nog har vi inte heltäckande matta i badrummet ->

Medelhavsmentalitet

Första officiella besöket avklarat. Föräldrarna och syskonen tittade förbi på ett förlängt veckoslut. Stundvis extremdaltande, men det är iofs helt normalt. Premier League-match och turistas i centrala London. Snart kan man nästan påstå att man hittar där. Åtminstone mellan Hyde Park, Covent Garden, the Mall och Oxford Street...vilket är ungefär ett kvarter...i en miljonstad.

Ordnade paintball med gänget förra veckoslutet (24.10). Alla världens Project Managementkurser någonsin kan inte förbereda en på verkligheten dock. Tydligen är det i deras kulturer helt ok att ändra sig efter kontorstid typ dagen före det beger sig - ok, det var nu inte så att alla gjorde det - och att bjuda in mer folk utan att först meddela andra om sina planer. Till följd av föregående företeelser genomgick deltagarlistan fler och större förändringar än Lindsay Lohan på crackkur och det på en kortare tid än den årliga standardavvikelsen på en jävla atomklocka. Sen är folk borttappade så fort GPS:en inte kan hjälpa till längre. Det hjälps inte att vissa kan peka ut på en karta precis var man är och lugnt och resonligt redogör ett par olika sätt att hitta rätt avtag. Nej, man ska vara tafatt och handfallen och måste ringa till höger och vänster för att få veta ungefär samma sak. Ibland är man tacksam för att det i lågstadiet ansågs vara en bra idé att lära kläpparna läsa kartor och skicka ut dem i skogen till ett specifikt träd på läsidan av tredje kullen öster om Mount Doom och åter före lunch. Sist och slutligen var lika nätt som det brukar då man väl var på plats och säkert har man nytta av lärdomarna gällande "spanjorshantering" i framtiden.

Påminn mig om att berätta för Denna att de har något som påminner om Kollektivet här. Ett, tills vidare odefinierat, antal studerande som bor i ett hus en bit norr om byn och campusområdet. Var fest där i lördags. En hel del folk - eller så verkade det bara så för att engelska hus är...kompakta - vilket antyder att läget kanske inte är helt hopplöst på den fronten trots allt. Tappade rösten i alla fall.

Durr, borde hitta på något att göra på höstlovet om en dryg vecka.

El debutante

Jävla spanjorer. De är överallt. Hälften av gänget man hänger med, stora delar av fotbollslaget och till råga på allt var ungefär varannan vi mötte i London förra veckoslutet spanjor. Annars är de nog helt ok som människor, även om de och grekerna tydligen har fel form på käken för att kunna uttala finska och svenska skapligt. Hyvää yötä och öitä har aldrig låtit så fel. Mitt förnamn har de däremot inga större problem med, till skillnad från britterna. Vissa uttalar det så det, i mina öron, låter som 'Jörgem'.

Dalla omkring i London med en grupp på närmare 10 pers, varav större delen saknar lokalsinne och har noll hum om väderstreck. I alla fall om planen är att se större delen av stans sevärdheter. Det slutade med att vi hann med 3-4 sevärdheter på nästan 12 timmar. Fast man lär ju nog hinna hänga en del i London ännu.

Fotbollsdebut och 6-5 vinst över Stafford Uni idag. Detta trots en skakig inledning från undertecknad. Ifall dagens match fungerar som måttstock så lär nivån ligga kring finsk division 4. Möjligen aningen högre. Passar mig helt bra. Borde innebära att jag lugnt kan försöka ta plats i laget.

Beerfest

Nyss hemkommen från Bedford Beer & Cider Festival sitter man och luktar illa. De dricker skumma saker här. Testade på en cider, som luktade gamla sockor och smakade något helt annat, och på en "Real Ale" som hette Keltik Magik. Folk var förvånansvärt sedliga med hemmaplansmått mätt. Nog för att någon klagat på ölen över hela golvet i ett av toalettbåsen. Passade också på att utöka bekanta-britterkvoten med 3 pers. Börjar närma mig 15st snart. Nästan en bedrift värd en medalj det.

Idrotten här är på en snäppet högre nivå än vid ÅA. Gick på en volleyträning tidigare i veckan och fick höra att min teknik är lite...grov. Första gången på länge som man hade muskelvärk dagen efter också. Kan bli riktigt prima där, så länge som det inte skär sig alltför grovt med fotbollen. Antagligen kommer faktum att alla matcher i alla sporter är inbokade på onsdagar längs skolåret att bli lätt enerverande.

Beach Party, London^2, fotbollsmatch (antagligen), paintball o.dyl. på kommande