MoS

Underligt hur man får tiden att gå, fast det inte finns överdrivet mycket att göra här i byn. Händelseförloppet sen Guy Fawkes' - remember, remember the fifth of November - har varit relativt långt det samma. Mitt i veckan iaf. Skola, fotboll, volley, international dinners och till studentpuben på fredagar verkar vara ganska satt i sten vid det här laget. Tack och lov är veckosluten lite omväxlande ändå :P

Ett par lugnare veckoslut i Milton Keynes var något av en uppvärmning för förra veckoslutet. När spanjorerna åkte till Dublin - på en torsdag, vilket inte gick ihop med vår läsordning - åkte George, Nacho och jag ner till London med Sabina. Visade sig att Sabinas morsa fått nys om att vi tre skulle vara i stan över veckoslutet och bo på vandrarhem ute i Greenwich - vadå långt borta, tar bara nästan lika länge att komma in till centrum som tåget från Milton Keynes - tack vare att en del människor är lite mañana med att bestämma sig. Prompt lär hon ha börjat kocka och fixat så hon kunde hänga hos sitt ex över veckoslutet. Så när vi visar oss på trappan blir vi uppskyfflade på vinden av en bastant äldre polska, beordrade att sova där och att äta upp hennes mat. Ganska bra arrangemang, från vår synvinkel iaf, i och med att hela sjacket nu var i samma hus, istället för cirka hälften och hälften i olika ändar av stan. Maten var helt intressant också. Blandning mellan irakiskt och polskt.

Fredag - på pub relativt nära huset tills stället stängde. Mulled Wine glöggrundan till ära.

Lördag - Vakna sent, yra iväg till British Museum, kolla på random grejer. Tog halva dagen. Power nap på loftet, träffa Sabinas kompis Pippa - vilket tydligen är ett helt acceptabelt smeknamn för Philippa, det betyder ju ändå bara skumma saker på svenska och grekiska - och fixa iväg sig till Ministry of Sound. MoS är otvivelaktigt ett av de bättre ställena någonsin. Inte ens överdrivet dyrt att komma in. £6 inträde och £2 narikka före midnatt, £10 inträde efter. Packat med folk, knappt några britter med stereotypt kasst utseende alls. Fyra olika salar, alla med egen DJ. Flängde runt till höger och vänster där tills ungefär 5 på morgonen. I det här skedet tyckte Nacho att vi skulle gå tillbaka till Sabinas. Tog en stund att övertyga honom om att han nog inte vill göra det. Misstänker att han inte var helt övertygad förrän det visade sig att taxituren tog uppemot en halvtimme...utan trafik. Turligt nog var det en svart, inte enbart för att chauffören var från Karibien, taxi med på förhand bestämd taxa, för vi hade inte tillräckligt kontanter och åkte på sightseeing genom Portobello Market mitt i natten. Klockan var väl typ 6 på morgonen när vi väl var tillbaka. Alla utom personer invanda med studielivet i Åbo tyckte att det var helt otroligt hur vi kunde ha varit ute och festat så länge. Misstänker att de trodde att jag drar historier för dem när jag berättade om hur det går till på årsfestveckoslut.

Söndag – Slappase med lite shopping längs Oxford och Regent Street. Skulle ha blivit mer shoppas om vi inte hade gått in i Hamley's. Vi skulle bara söka efter björnar åt Nacho, men det slutade med att vi blev utslängda då ställte stängde. Jelly Bellies från andra våningen rekommenderas, även om de är ”något” dyra för £2/100g.

Pro tip: För lite längre gulejer i London lönar det sig att skaffa ett Oyster Card. Lite som ett busskort för tunnelbanan. Billigare att åka – kring £1 istället för £4 för en enkel - och man behöver inte köpa en biljettjävel varje gång.